- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 3. Bergsvalan - Branstad /
547-548

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bjernede ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

plåt, uppbärande en betongfyllning m. m. Utom dessa
bjälklagskonstruktioner har en mängd andra utarbetats,
med användande af tegel, betong eller gipsmassa som
mellanlag mellan järnbalkar, eller ock har man försett
massan med olika slag af järninlägg för åstadkommande
af den erforderliga styrkan. I Stockholm hafva vid en
del på senare åren uppförda monumentalbyggnader, såsom
operabyggnaden, riksbyggnaderna på Helgeandsholmen,
centralpalatset vid Rödbodtorget, Rosenbads
nybyggnad vid Strömgatan, nya centralposthuset vid
Vasagatan m. fl., eldfasta bjälklag af modern typ
kommit till användning. Ett exempel visar fig. 3,
den bjälklagstyp, som användts öfver källarlokaler
i centralposthuset, Rosenbadshuset m. fl. Mellan
järnbalkar, inlagda på 1,2 à 1,5 m. afstånd, äro
betonghvalf af 8–9 cm. tjocklek i hjässan slagna,
hvarvid betongen
neddragits under balkarnas bottenflänsar. Ofvan
hvalfven är en fyllning af torr sand inlagd,
och på denna ett golflag af 5 cm. betong,
för uppbärande af korkmatta. Mellan de olika
våningarna och öfver lokaler med förnämligare
utstyrsel, där man velat ha plana tak, har inom
nämnda byggnader kommit till användning den typ,
som är framställd i fig. 4. Järnbalkar inläggas på
1,3 à 1,5 m. afstånd, och mellan dessa inslås plana
hvalf af poröst fakontegel. Under balkarna insättas
tegelplattor. Ofvan hvalfven appliceras en fyllning af
sand, därpå lägges ett lag af 5 cm. betong och därpå
korkmatta. Se vidare "Baukunde des architekten’’
(1903) och "Tekn. tidskrift" (årg. 1903 m. fl.).

Fig. 4. Eldfast bjälklag med plan undersida.

P. Ax. L.

Bjälksätt, väg- o. vattenb., en afstängnings-
eller dämningsanordning för kanaler, dammar o. d.,
bestående af öfver hvarandra lagda bjälkar, som
inpassas i vertikala falsar på pelare eller sidomurar.
S. L–k.

Bjälkträd, skogsh., träd (vanligast tall) af den
storlek och beskaffenhet, att därur en bjälke kan
erhållas. Enligt 1S74 års utsyningsförordning skall
ett bjälkträd hålla 14 dec.-tum vid 24 fot från roten.
F. L.

Bjällerup, socken i Malmöhus län. Torna härad. 984
har. 422 inv. (1903). B. och Stora Råby, af
hvilka B. torde vara moderförsamling, bilda ett
konsistoriellt pastorat i Lunds stift, Torna
kontrakt.

Bjärby, socken i Skaraborgs län, Viste härad. 1,149
har. 343 inv. (1903). Annex till Särestad, Skara
stift, Väne kontrakt.

Bjäre. 1. Härad i Kristianstads län, ingår i Södra
Åsbo och Bjäre domsaga samt i Norra och Södra Åsbo
samt Bjäre härads fögderi och omfattar socknarna
Barkåkra, Rebbelberga, Förslöf, Grefvie, Hjärnarp,
Västra Kamp, Torekov, Båstad (med Båstads köping) och
Houf. 27,985 har. 13,838 inv. (1903). – 2. Kontrakt
i Lunds stift, omfattar de fem pastoraten Västra
Karup och Torekov; Förslöf och Grefvie; Barkåkra
och Rebbelberga; Hjärnarp och Tostarp; Houf och
Båstad. 30,188 har. 14,538 inv. (1903).

Bjäreshög, socken. Se Bjarshög.

Bjäresjö, socken. Se Bjeresjö.

Bjärka, socken i Skaraborgs
län, Gudhems härad. 3,267 har. 395 inv. (1903).
Annex till Skara stad, domprosteriets kontrakt.
Bjärka och Härlunda, skilda socknar och kommuner,
liggande i olika härad, hafva gemensam kyrka och
förekomma tillsammans äfven under namnet Bjärklunda.

Bjärka–Säby, egendom i Östergötlands län,
Hanekinds härad, Vists socken. 20 1/2 mtl, däraf
13 5/8 mtl under eget bruk. 3,584,37 har, hvaraf
914,06 har åker. Taxeringsvärde 751,300 kr. (1903),
däraf 624,800 kr. för jordbruk och 126,500 kr. för
annan fastighet. Hufvudgården, förr kallad Säby,
frälsesäteri vid Stångåns utflöde ur Stora Rangen,
är präktigt bebyggd. Jämte det närbelägna Bro
i Vårdnäs socken egdes det af drotsen Bo Jonsson
Grip, från hvars tid ruiner finnas och efter hvilken
Bosholmen har namn. B. tillhörde under 16:e och 17:e
årh. släkten Natt och Dag, kom sedan genom gifte till
ätten Cederhjelm, i hvars ego det förblef till 1841,
då släkten dog ut, och tillhör f. n. (1904) konsul
0. Ekman. Med B. är äfven förenadt säteriet Stafsäter
med underlydande, 3 5/8 mtl, taxeringsvärde
110,900 kr. (1903).

Bjärke, härad i Älfsborgs län, ingår i
Flundre. Väne och Bjärke domsaga och Väne
fögderi samt omfattar socknarna Stora Mellby,
Magra, Erska, Lagmansered. 22,324 har. 5,199
inv. (1903).

Bjärklunda. Se Bjärka.

Bjärköa-rätten (fsv. biærköa rætter, där ordet biærk anses betyda
handelsvara, handel; jfr Birkarlar) är den äldsta
lag, som gällt för någon svensk stad. Den kan
icke vara affattad förrän i slutet af 1200-talet
eller början af 1300-talet, och dess framträdande
anses, med all sannolikhet, hafva föranledts af
revisionen af upplandslagen, efter hvilken den
lämpades för stadssamhällets behof. Bjärköarätten
utarbetades endast för Stockholm och med afseende
på de sedvänjor, som gjort sig gällande inom denna
stad, men begagnades äfven i Liodhus (Lödöse)
och antagligen i några få andra städer. Ingen
stad fick antaga bjärköarätten utan konungens
särskilda tillåtelse. Den skulle törhända hafva
fått en vidsträcktare användning, om den icke så
snart undanträngts af Magnus Erikssons stadslag,
hvilken utfärdades på 1350-talet; orden bjärkörätt
och björkölag användes dock på sina ställen länge nog
för att beteckna denna nya stadslag. – Äldre svenska
forskare tillerkänna bjärköarätten en betydligt hög
ålder; Hadorph uppgifver, att den stiftades redan 832
af konung Björn och var afsedd för Björkö (Birka),
hvaraf lagen skulle fått sitt namn. – Den enda nu
befintliga fullständiga handskriften af bjärköarätten
är från omkr. 1345. Denna lag har i tryck utgifvits
tvenne gånger, nämligen 1687 af J. Hadorph och 1844
(tills, med hälsingelagen och en del af smålandslagen)
af K. J. Schlyter. J. Th. W.

Bjärköa-rätt (Bjarkö-ret)
var jämväl i Norge namnet på en för köpstäderna
gällande lag, som i allmänhet gällde äfven för hvarje
annan ort med varuomsättning, såsom fisklägen och
marknadsplatser. Man har en äldre och en yngre norsk
bjärköarätt. Af den äldre finnas endast fragment i
behåll, nämligen af den redaktion, som gällde för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:57 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbc/0308.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free