- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
823-824

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Comments? |   

Print (PDF) - On this page / på denna sida - Uddemantalskassor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Uddeholmsverkens stiftare kan sägas vara brukspatronen
Bengt Gustaf Geijer d. ä. (se Geijer), som 1720 blef
egare af Uddeholms och Risbergs sätesgårdar samt
Uddeholms hammare, men redan förut hade
största delen af de egendomar, som Geijer vid
sin död egde, sammanköpts under en egare, Johan
Karlström, hvilken 1672 af assessor Anders Stake
inköpt ofvannämnda gårdar och 1686 af fru Anna Uggla
inköpt Stjärn, Stjärntorp och Lid. Geijer anlade flera
hyttor och hammare samt förordnade vid sin död (1746),
att alla hans stora och sammanhängande egendomar
(med undantag af Bosjö bruk, hvilket han fått med
sitt första gifte och som tillföll hans barn i detta
gifte) skulle under namn af Uddeholms bolag utgöra
ett slags fideikommiss inom släkten eller att verken i
evärdliga tider skulle drifvas gemensamt af hans barn
i senare giftet och deras efterkommande.

illustration placeholder
Fig. 4. Uddeholms herrgårdsbyggnad med bolagets hufvudkontor samt disponentbostad.


Testamentet ändrades visserligen i några detaljer af Geijers
barn, men i hufvudsak blefvo dess bestämmelser
gällande ända till 1835, då äfven andra än testators
arfvingar kunde vinna inträde i bolaget. 1870
ombildades det till Uddeholms aktiebolag. Åren
1746–1870 kännetecknas af en för den tiden storartad
utveckling för Uddeholms bolag. Hyttor och hamrar
anlades på skilda ställen, och tillverkningarna
ökades betydligt. Med framsynt blick sökte ledarna
konsolidera bolaget och genom inköp af betydande
skogsarealer trygga dess framtid. Sedan bolaget
öfvergått till aktiebolag, fullföljdes denna
utveckling i än raskare tempo. Litt.: J. A. Almquist,
"Uddeholmsverken. Historisk skildring" (1899).

A. H–s.

Uddemantalskassor kallas de i Gästrikland och
Hälsingland sockenvis bildade kassor, hvilka vid
rekrytering af den indelta truppen lämnade ett
visst penningunderstöd till den rote, som hade att
rekrytera. Sedan indelningsverket numera upphört, ha
kassorna (som 1904 uppgingo till 700,000 kr.) genom
regeringsbeslut blifvit kommunernas egendom.

C. O. N.

Uddén, svensk släkt, som härstammar från mästaren vid
Rörstrands porslinsbruk Jonas Tåman l. Taubman
(midten af 1700-talet), hvars söner, Olof (f. 1749,
d. 1814 som prost i Asker, Närke) och Johan Olof
(f. 1763, d. 1816 som kyrkoherde i Söderhamn), togo
sig namnet U.

1. Olof Vilhelm U., son af ofvannämnde Johan Olof U.,
tonsättare, f. 4 aug. 1799 i Stockholm, d. där 3 maj 1868, elev af
pianopedagogen T. Byström och E. Drake, blef student i Uppsala och
1821 anställd vid tullverket, men tog afsked därifrån
1846 och uppsatte ett talrikt besökt musikinstitut
samt anordnade flera konserter. U. skref operan
Narcissus (manuskript i Mus. akad:s bibliotek),
några mässor, koralpreludier, soldatmarscher för
blåsorkester och sång, valthornskvartetter, pianoskola
(efter Logier) m. m., men blef mest känd genom sina
manskvartetter, bland hvilka Hösten är kommen och
Öfver fjällarna grå blifvit populära.

2. Herman Leonard U., den föregåendes kusins son,
sonson till den i släktöfversikten nämnde prosten
Olof U., ämbetsman, f. 24 febr. 1850 i Kumla,
Närke, tog hofrättsexamen i Uppsala 1872, blef vice
häradshöfding 1876, länsnotarie i Västmanlands län
1877, landskamrerare där 1886, var landssekreterare
1888–1917 och t. f. landshöfding där 1916–17. U. har
som sakkunnig varit tillkallad för åtskilliga
arbeten inom Justitie-, Landtförsvars-, Civil- och
Jordbruksdepartementen 1901, 1907–10 och särskildt
för fögderiförvaltningens omorganisation 1912–18
samt för nya författningsförslag på brandskyddets
område och för omarbetning af brandstadgan för
rikets städer 1916–20 m. m. Han var led. af
sparbankskommittén 1911 samt har bevistat alla
kyrkomöten fr. o. m. 1903. Bland hans från trycket
utgifna arbeten må nämnas Landsstaten enligt 1917
års organisation
(1919).

1. A. L.* 2. J. C.

Udden (urspr. Uddén), Johan August, svensk-amerikansk
geolog, f. 19 mars 1859 i Lekåsa, Skaraborgs län,
utvandrade med sina föräldrar 1861 till staten
Minnesota. Han blef 1881 student vid Augustana
college och beklädde 1888–1911 Oskar II:s professur
i geologi och naturhistoria vid nämnda läroverk. Han
anställdes 1911 som geolog vid University of Texas’
byrå för ekonomisk geologi och teknologi och är
sedan 1915 direktör för densamma. Som geolog har han
dels för Förenta staternas geologiska undersöknings,
dels för staterna Illinois’, Iowas och Texas’ räkning
företagit ett stort antal fältundersökningar. Han har
författat omkr. 90 uppsatser och afhandlingar, bland
hvilka må nämnas The mechanical composition of wind
deposits
(1898), The geology of Muscatine, Louisa,
Pottawattamie, Mills, Freemont and Jefferson counties,
Iowa
(1899–1902), On the cyclonic distribution
of rainfall
(1904), The mechanical composition of
clastic sediments
(1914), Belleville-Breese Folio,
Geological atlas of the United states
(tills. med
E. W. Shaw, 1915).

O. A. L–r.

Uddevalla, stapelstad i Bohus län, vackert och
sundt belägen i en dalsänka vid östligaste viken
af Byfjorden, på bägge sidor om den där utmynnande
Bäfveån. Omgifningarna äro starkt kuperade, med
flera natursköna partier i närheten af sjön, men i
öfrigt kala. Stadsområdet är 2,680 har, hvaraf 9 har
vatten, och tax.-värdet för fast egendom 27,839,300
kr., hvaraf 4,734,000 kr. för bevillningsfri
(1918). 13,596 inv. (1919; 1850 endast 3,607). Stadens
tillgångar uppgingo till 5,481,939 och dess skulder
till 4,511,031 kr. (1919). Inkomsterna utgjorde
1,073,737 och utgifterna 1,222,181 kr. (1916). I
kommunalskatt utdebiterades 1919 kr. 10,19 pr 100
kr. inkomst, och den taxerade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Mar 17 15:10:19 2010 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcj/0450.html

Valid HTML 4.0!