Hoppa till menyn Hoppa till textinnehållet
 Foto: Krister Sand, Martin Lagerlöf och Therese Säfström
Hoppa över menyn

 Halltorps hage

Av de ädellövskogar som fortfarande finns kvar utmed Ölands västra kust anses den vid Halltorp av många vara den förnämsta.

Betade strandängar vid Halltorp
Betade strandängar vid Halltorp.
Foto: Lars Ljungström

Här har vi Nordens enda säkra förekomst av den imponerande stora ekbocken. Reservatet är 198 hektar stort, varav 142 hektar är land och resten är angränsande vatten i Kalmarsund.

Växtlighet

Reservatet är övervägande skogbevuxet, men här och var finns det öppna små betesmarker, åkrar och kärr. Mot Kalmarsund övergår skogen i betade strandängar.

Den på håll tropiskt täta grönskan består av en mosaik av olika skogstyper. Dels finns här täta snår, dels är skogen öppen och lättframkomlig. Här och var i skogen klättrar murgrönan längs trädstammarna. Eken är det vanligaste trädet och blandas upp av ask, lind och lönn samt rikligt av lundens trogna följeslagare - hasselbusken. I Halltorps naturreservat finns representanter för alla inhemska ädla lövträdsarter utom bok.

Som en del av skogen ingår ett för svenska förhållanden ovanligt stort avenbokbestånd. Hela 15 hektar upptas av dessa träds silvergrå stammar.

Växtligheten hyser den för mullrika lövskogar typiska vårfloran med bl.a. vårärt, gul-, vit- och blåsippa, svalört, vårlök och gullviva. Stora områden intas av skogsbingel och ställvis finner man olika lundgräsarter, bl.a. rariteter som skogskorn och skugglosta. Den sällsynta skogsveronikan - en liten blygsam blå blomma växer här.

Djurliv

För de insektsintresserade är Halltorp sedan lång tid ett riktigt eldorado. Förutom den mest berömda arten, stora ekbocken, finns här ett 20-tal insektsarter vilka tidigare aldrig setts i Sverige. Inom reservatet är alla insekter skyddade, dvs. man får inte döda eller plocka med sig någon insekt.

.

Täta snår finns det gott om i reservatet
Täta snår finns det gott om i reservatet
Foto: Lars Ljungström

Stora ekbocken kan bli bortåt 5 cm lång och med antennerna inräknat närmare 15 cm. Dess larver utvecklas bara i soldränkta grova gamla ekar. I veden på de grova, delvis döda ekarna finns fullt med ovala utflygningshål som har gnagts av ekbockens larver. Larverna har en mycket lång utvecklingstid, ca 6 år.

På 60-talet gjordes ett försök att rädda den utdöende stora ekbocken. Skuggande växtlighet kring ekarna röjdes bort så att solen bättre skulle kunna värma de gamla ekstammarna. Resultatet blev lyckat och antalet ekbockar har sedan dess ökat markant. Ris från röjningar låter man ligga kvar i högar här och var i reservatet för att gynna insektsfaunan.

Störst chans att se skalbaggen har man en riktigt solig och varm dag i slutet av juni-början av juli. Den kan då ses sävligt krypa omkring på ekarna eller sakta flyga runt i karakteristisk upprättstående ställning. Blanda inte ihop den med lilla ekbocken - en förrädiskt lik skalbagge som dock är mindre.

Ekoxen är en annan av områdets skalbaggsjättar som i extrema fall kan nå den imponerande storleken av nästan en decimeter. Då inräknas hannens kraftigt förstorade käkar. Även denna påträffas säkrast varma dagar i juni-juli.

Av däggdjuren märks mest en relativt god rådjursstam, vilket avslöjas av de rikligt förekommande klövavtrycken. Vidare finns bl.a. grävling, räv, hare och ekorre. Fågellivet är rikt och kan stoltsera med arter som liten flugsnappare och stenknäck. Under skogsvandringen kan man knappast undgå att lägga märke till den ilsket orangefärgade röda skogssnigeln. Denna mellaneuropeiska art har en gång införts till Öland och är nu mycket vanlig i Halltorp. Hela området är rikt på små kärr som dämts upp av äldre strandvallar. I kärren lever bl.a. den sällsynta långbensgrodan.

"Halltorps förflutna"

Liksom många andra lundar på Öland har även Halltorp varit löväng. Här skördade man vinterfoder åt kreaturen - både gräs och löv togs tillvara. Träden man tog löv ifrån ser idag ut som de mycket mångförgrenade lindarna utanför ekinhägnadens norra hörn. Kring sekelskiftet upphörde lövängsskötseln och igenväxningen tog vid. Idag röjs och betas vissa delar av reservatet.

En omfattande avverkning ägde rum år 1918 av ett tusental gamla ekar. Som ett minne från denna händelse ser vi idag lite här och var i reservatet låga, mycket omfångsrika stubbar. Ett 25-tal ekar - de som idag härbärgerar stora ekbocken - sparades och fredades som naturminne. Från parkeringsplatsen är det drygt 100 meter spångad stig till dessa ekar. Gränsen för reservatets utbredning i Kalmarsund finns markerad på informationstavlor vid reservatet.

Våra naturreservat är extra utsatta för slitage och där gäller speciella bestämmelser som finns anslagna på skyltar

Hitta rätt

kartaDrygt åtta kilometer norr om Glömminge tar man av vid skylten "Halltorps hage" och fortsätter en dryg kilometer. Parkera på den stora P-platsen vid Ekerumsbadet. På andra sidan vägen finns två stigar in i reservatet, varav en är spångad.

Snabba fakta

Mer information

Natura 2000-logganReservatet ingår i Natura 2000, EU:s nätverk för värdefull natur.



Senast uppdaterad: 2005-10-24
Sidansvarig:
Åsa Johansson

Mer om Öland

Boken Natur och Kultur på Öland tar dig till spännande platser på ön. Läs om geologin, landskapet, byggnaderna, djuren, växterna och allt det andra. Läs utdrag ur boken

Länsstyrelserna har en gemensam karttjänst där du kan se vilka väderfulla naturområden som finns i din närhet.


Kontakta oss

Hör av dig till någon av oss om du har frågor om naturreservat, nationalparker och naturminnen.

Daniel Cluer
Telefon 0480 - 826 59

Brita Fahlström
Telefon 0480 - 828 55

Anita Heimdahl
Telefon 0480 - 821 19

Anna Lindberg
Telefon 0480 - 821 62

Erik Nordlind
Telefon 0480 - 821 71

Sigge Sundström
Telefon 0480 - 821 68

E-post till medarbetare: fornamn.efternamn@h.lst.se
 
Medarbetare

 Skriv ut Tipsa en vän
Om webbplatsen  | Länsstyrelsen Kalmar län, Malmbrogatan 6, 391 86 Kalmar | lansstyrelsen@h.lst.se | 0480-820 00