Modernt lantbruk på tidigare klostermark
Dagens gårdsbebyggelse utgörs av en rödfärgad mangårdsbyggnad flankerad av två flyglar, troligen från 1700-talet. Intill gården finns spår av trädgårdar som hört till kungsgården och kanske även klostret. En bit från mangården ligger den äldre ladugården. Ekonomibyggnaderna är väl tilltagna med tanke på gårdens markinnehav idag. Det förklaras av att Kungsberg tidigare omfattade stora arealer på Tosterön. Eftersom gårdens mark har splittrats blir bebyggelsen viktiga pusselbitar att bevara för förståelsen av gårdens storlek och betydelse.
Statens fastighetsverk (SFV) har uppfört en ny ladugård på gården. Efter ungefär 40 år utan djur på gården har nu SFV investerat i en ladugård som åter gör det möjligt att hålla djur på Kungsbergs kungsgård. Ladugården, som blev klar under 2003, rymmer 117 djur. Gården drivs ekologiskt och är kopplad till KRAV. Den nya byggnaden ligger intill gårdens äldre ekonomibyggnader och ska borga för djurhållning på Kungsberg under lång tid framöver. Till väl för både arrendatorns sysselsättning och försörjning, gårdens ekonomi och hagmarkernas natur- och kulturvärden.
Från kloster till kungsgård
Omkring 1290 etablerade cistercienser ett nunnekloster vid Strängnäsfjärden. Klostret hade grundats redan under andra hälften av 1100-talet men det är oklart var det då låg. Från 1233 låg klostret vid Fogdö kyrka och kallades då Fogdö kloster. I samband med flytten till dagens Kungsberg ändrades namnet till Vårfruberga kloster.
Liksom många andra klosteregendomar drogs Vårfruberga klosters avelsgård in till kronan av Gustav Vasa efter reformationen. Gården kom att kallas Kungsberg och blev kungsgård. 1623 såldes gården men hamnade genom Karl XI:s reduktion åter i kronans ägo. Den har sedan dess fungerat som arrendegård.
Igenvuxna hagmarker öppnas upp och betas
Under århundraden har markanvändningen förändrats. Ängsmarken har odlats upp till åker, de gamla åkrarna brukas med modernare metoder och skogen betas inte längre. Trots detta är fördelningen mellan öppna och slutna marker i princip den samma sedan 1700-talet. Arbetet som pågår med att restaurera de igenvuxna hagmarkerna på åkerholmarna och i gränszonen mellan inäga och utmark är viktigt ur detta hänseende. Det framhäver och förklarar den ålderdomliga karaktären i markerna, vilken är en del av det kulturhistoriska värdet.
Under de sista åren har de igenvuxna hagmarkerna öppnats upp. I dessa tidigare slutna marker växer gamla grova ekar. Här finns också backsmultron, kattfot, revfibbla och darrgräs som alla gynnas av bete. Nu ska djuren på Kungsberg beta markerna och säkra dessa kultur- och naturvärden för kommande generationer. I hagmarkerna finns också fornlämningar som i och med att markerna har öppnats upp blir mer synliga för besökare. Även i skogen, som tidigare har betats, finns lämningar i form av stenmurar, äldre vägar och gravar.
|
|