svar_avromr

Den första karteringen av avrinningsområden

gjordes med generalstabskartan som underlag och

började 1908 då Hydrografiska byrån bildades.

Resultatet av karteringen publicerades under åren

1917-1951 i skrifterna De svenska vattendragens

arealförhållanden. En ny kartering började 1980

med topografiska kartan som underlag. Resultatet

av den karteringen har publicerats i rapportserien

Avrinningsområden i Sverige i 4 delar 1994-2000.

Detta faktablad redovisar hur stor del av de svenska huvudavrinningsområdena som ligger i

varje län. Faktabladet kan också hämtas som PDF på SMHIs hemsida, www.smhi.se. Antal

län är 21 stycken och antalet huvudavrinningsområden är 119 stycken.

Fördelningen av avrinningsområdena inom länet har beräknats både procentuellt och i km

. De flesta

länen innehåller en post med övriga områden (kustområden, områden som dränerar till Norge mm)

som beskrivs för varje län. Skillnaden mellan länsarealen enlig SCB och den areal som erhålls som

summan av avrinningsområdena inom länet redovisas också.

Kartorna visar länen och de avrinningsområden som helt eller delvis ligger inom länen. Avrinnings-

områdena har fått en mörkare färg inom länen och en ljusare färg utanför. Övriga avrinningsområden

är ofärgade. Gränserna för avrinningsområdena är rödmarkerade.

Antal sjöar per län större än 1 hektar redovisas i olika storleksklasser tillsammans med en

geografisk beskrivning av sjöfördelningen inom länet. Sverige beskrivs i ett antal geografiska zoner

med avseende på antal sjöar, sjöstorlek, topografi och geologi. Enligt svenskt sjöregister är totala

antalet sjöar i Sverige större än 1 hektar 95795 stycken.

Inledning

Sveriges vattendragssystem är indelade i ett antal huvudavrinningsområden. Dessa definierades vid

Hydrografiska byråns (SMHIs föregångare) tillkomst 1908 som de vattendrag vars avrinningsområde

vid mynningen i havet är minst 200 km

. På fastlandet finns 112 huvudavrinningsområden. De börjar

med nr 1 Torneälven längst i norr och slutar med 112 Enningdalsälven, som mynnar i Idefjorden på

gränsen mellan Sverige och Norge. Område 113 till och med 116 dränerar från Sverige till Norge. På

Gotland har områdena numrerats från 117 till 118. Öland har tilldelats nummer 119.

Torneälven påverkas av en stor bifurkation, Tärendöbifurkationen, en förgrening av vattendraget där

en stor del av vattnet leds över till Kalixälven. 10 128 km

av totalt 40 157 km

ligger uppströms

bifurkationen. Vid medelvattenföring går 57 % av Torneälvens vatten till Kalixälven genom

Tärendöälven.

Mellan huvudavrinningsområdena ligger s.k. kustområden, vilka har fått en beteckning av de

omgivande områdena. Kustområdet mellan 1 Torneälven och 2 Keräsjoki betecknas 1/2. Inom kust-

områdena kan det finnas ett eller flera mindre vattendrag med mynning i havet. Dessa kallas kust-

vattendrag.

De gamla kartorna var i vissa avseenden osäkra

i förhållande till dagens modernare kartor. Det

innebär att några av de avrinningsområden som

är klassade som huvudavrinningsområden har en

areal som är mindre än 200 km

. För enkelhetens

skull har de fått kvarstå som huvudavrinnings-

områden. Dessa är 11 Rosån, 16 Jävreån, 46

Nianån, 83 Vierydsån, 94 Råån samt 118

Snoderån på Gotland.

Sveriges huvudavrinningsområden

1 Torneälven

40157,1

2 Keräsjoki

426,6

3 Sangisälven

1230,0

4 Kalixälven

18130,1

5 Töreälven

448,6

6 Vitån

518,7

7 Råneälven

4207,3

8 Altersundet

402,9

9 Luleälven

25240,5

10 Alån

592,2

11 Rosån

196,8

12 Alterälven

458,7

13 Piteälven

11285,3

14 Lillpiteälven

618,7

15 Rokån

228,8

16 Jävreån

195,7

17 Åbyälven

1343,9

18 Byskeälven

3661,8

19 Kågeälven

909,3

20 Skellefteälven

11731,0

21 Bureälven

1045,6

22 Mångbyån

218,7

23 Kålabodaån

505,7

24 Rickleån

1648,9

25 Dalkarlsån

346,5

26 Sävarån

1161,3

27 Tavelån

409,9

28 Umeälven

26814,8

29 Hörnån

391,7

30 Öreälven

3028,9

31 Leduån

329,7

32 Lögdeälven

1608,2

33 Husån

577,5

34 Gideälven

3441,8

35 Idbyån

222,4

36 Moälven

2307,2

37 Nätraån

1024,4

38 Ångermanälven

31864,0

39 Gådeån

292,7

40 Indalsälven

26726,5

41 Selångersån

459,8

42 Ljungan

12851,1

43 Gnarpsån

228,8

44 Harmångersån

1197,1

45 Delångersån

2007,7

46 Nianån

196,9

47 Norralaån

319,3

48 Ljusnan

19828,1

49 Skärjån

329,7

50 Hamrångeån

517,9

51 Testeboån

1111,8

52 Gavleån

2459,5

53 Dalälven

28953,8

54 Tämnarån

1258,1

55 Forsmarksån

375,5

56 Olandsån

880,9

57 Skeboån

482,8

58 Broströmmen

226,6

59 Norrtäljeån

351,9

60 Åkersström

395,9

61 Norrström

22650,2

62 Tyresån

251,5

63 Trosaån

572,0

64 Svärtaån

372,0

65 Nyköpingsån

3631,6

66 Kilaån

432,2

67 Motala ström

15481,2

68 Söderköpingsån

881,7

69 Vindån

303,5

70 Storån

522,1

71 Botorpsströmmen

998,8

72 Marströmmen

496,1

73 Virån

588,2

74 Emån

4471,9

75 Alsterån

1524,8

76 Snärjebäcken

284,6

77 Ljungbyån

757,8

78 Hagbyån

467,9

79 Bruatorpsån

430,1

80 Lyckebyån

810,3

81 Nättrabyån

443,6

82 Ronnebyån

1112,7

83 Vierydsån

165,2

84 Bräkneån

462,3

85 Mieån

284,3

86 Mörrumsån

3369,1

87 Skräbeån

1005,7

88 Helge å

4748,9

89 Nybroån

315,8

90 Sege å

334,4

91 Höje å

316,0

92 Kävlingeån

1203,8

93 Saxån

359,9

94 Råån

192,8

95 Vege å

488,1

96 Rönne å

1896,6

97 Stensån

284,5

98 Lagan

6451,8

99 Genevadsån

224,1

100 Fylleån

393,8

101 Nissan

2685,7

102 Suseån

450,0

103 Ätran

3342,2

104 Himleån

201,3

105 Viskan

2202,1

106 Rolfsån

693,7

107 Kungsbackaån

301,9

108 Göta älv

50229,3

109 Bäveån

300,6

110 Örekilsälven

1340,2

111 Strömsån

256,3

112 Enningdalsälven

781,7

113 *Glomma

414,5

114 *Nean (Nea)

289,0

115 *Vapstälven (Vefsna) 556,4

116 *Rana

237,4

117 Gothemån

479,5

118 Snoderån

183,3

119 (Öland)

1354,2

Sveriges huvudavrinningsområden

Nr Namn

Areal km

* Områdena 113, 114, 115 och

116 avser den del av avrinnings-

områdena som dränerar från

Sverige till Norge.

Nr Namn

Areal km